Vem tar beslut om äldreboende?

Det är kommunens biståndshandläggare som tar beslutet.  

Många kommuner brukar ibland hävda att man måste ha fyllt på med sin hemtjänst 100% innan man kan söka om att flytta till ett äldreboende. Det kan skapa en känsla av att man först måste "pröva allt i hemmet" innan hjälpinsatser i form av ett boende blir aktuellt. Men enligt lagen, specifikt socialtjänstlagen (SoL), gäller inte detta krav. 

Det är den enskildes behov och den aktuella situationen som avgör vilken hjälp som är mest lämplig, inte vilken ordning insatserna ska ges i. Det innebär att du kan söka en plats på äldreboende även om du inte har fyllt på med hemtjänst till 100 procent .

Rätten till bistånd enligt lagen grundar sig på principen att “den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd...”. Det innebär att om den äldre, efter en helhetsbedömning, inte kan uppnå en skälig levnadsnivå utan hjälp, så ska bistånd beviljas för de insatser som behövs.

Hur söker jag?

1. Den äldre måste ansöka om bistånd hos kommunens socialtjänst. Ofta sker första kontakten via en biståndshandläggare, som ansvarar för att utreda personens behov. Be om att möte där även du som anhörig är med, som anhörig kan man fylla på med information, förtydliga och vara ett stöd i samtalet.

2. Handläggaren går igenom den äldres situation och önskemål genom hembesök eller samtal, och kartlägger vad personen klarar själv och vilka behov av hjälp som finns i vardagen. Även faktorer som boendemiljö, hälsa och befintligt stöd från anhöriga eller hälso- och sjukvård vägs in i bedömningen. 

3. Det är viktigt att vara tydlig med om det finns oro, ångest eller risk för fall. Faktorer som innebär att den äldre personens situation hemma är så allvarlig att det inte kan lösas med ytterligare insatser från hemtjänsten. Styrk gärna med läkarintyg, konkreta exempel och foton.

4. Biståndshandläggaren dokumenterar utredningen och fattar (eller förbereder för beslut). Beslutet grundas på den individuella behovsbedömningen, lagen samt kommunens riktlinjer. Den äldre och anhörige har rätt att framföra sina önskemål och ska göras delaktig i planeringen – lagen betonar att hjälpen ska “utformas och genomföras tillsammans. 

5. Vad påverkar besluten? I grunden är det den äldres individuella behov och situation som avgör vilket stöd som beviljas. Socialtjänstlagen talar om “skälig levnadsnivå” – ett golv för vad som anses acceptabelt stöd; detta tolkas utifrån omständigheterna i varje enskilt fall, inte efter några fasta nationella standarder. Beslutet påverkas också av eventuella andra resurser personen har (t.ex. om vissa behov redan tillgodoses genom anhöriga, frivilliginsatser eller hälso- och sjukvården).

6. Be att få kopia på underlaget innan beslutet fattas så  att du som anhörig i lugn och ro kan läsa igenom och se till att viktig information om den äldres situation finns med. 

Tänk på att kommuner tolkar begreppet skälig levnadsnivå olika utifrån omständigheterna i varje enskilt fall, inte efter några fasta nationella standarder. Läs mer om skälig levnadsnivå här.

Vad kostar det?

Ett äldreboende innebär tre huvudsakliga kostnader för den äldre:

Hyra

Boendet räknas som ett eget hem, så hyra betalas som i en vanlig lägenhet. Oftast mellan 6 000 – 9 000 kr/mån beroende på kommun och boende.

Kostnadenför boende betalas av den boende ( äldre personen).

Omsorgsavgift

Avgift för omsorg (t.ex. hjälp med hygien, påklädning, medicinering) tas ut av kommunen och betalas av den äldre personen. Kostnaden för omsorgsavgift betalas av den boende (äldre personen) men kan inte överstiga den nationella maxtaxan som är 2. 642Kr/ månad år 2025.

Måltider

Maten betalas separat, ofta cirka 3 000 – 4 500 kr/månad. Varierar mellan kommuner.

Kostnaden för mat betalas av den boende.

Kommunen gör en individuell avgiftsberäkning utifrån den äldre personens:

1. Inkomst efter skatt (pension, bostadstillägg, ev. kapitalinkomster).

2. Boendekostnad (hyra).

3. Förbehållsbelopp – summan man måste få behålla varje månad för att klara vardagliga utgifter (mat, kläder, personliga behov). År 2025 ligger detta på:

• 7 247 kr/mån för ensamstående

• 5 912 kr/mån per person för makar/sambor

  Om inkomsten är så låg att det inte räcker till både omsorgsavgift, hyra och förbehållsbelopp – då ska avgiften sänkas automatiskt (avgiftsreducering). Kommunen får inte ta ut så mycket att det blir mindre kvar än det lagstadgade förbehållsbeloppet.

Maxtaxa: För år 2025 är den högsta tillåtna avgiften för hemtjänst och äldreomsorg 2 642 kronor per månad.. 

Förbehållsbelopp: Är ett minimibelopp som ska garantera att den boende har tillräckligt kvar att leva på efter att skatt, boende och omsorgsavgift är betald. Förbehållsbeloppet ska täcka levnadskostnader som mat, kläder, fritid, hygien, telefon, hemförsäkring etc. Förbehållsbeloppet är för ensamstående 7 247 kronor per månad och för sammanlevande makar eller sambor minst 5 912 kronor per person och månad. 

Här är ett exempel på uträkning av hur mycket en person ska betala i omsorgsavgift på ett äldreboende.

Det är lite olika mellan kommuner, men alla följer samma grundläggande principer enligt Socialtjänstlagen. Vi har utgått i från en pension pop 14.000 SEK /månad och en hyra till äldreboende på 9.000 SEK/månad. Och att maten kostar 4000 SEK/ månad utöver hyran.

Inkomster per månad:

• Pension: 14 000 kr

Utgifter:

• Hyra: 9 000 kr

• Matkostnad på boendet: 4 000 kr

Steg 1: Bestäm förbehållsbeloppet

1. Minimibelopp 2025

Detta är ett schablonbelopp som ska täcka personens normala levnadskostnader.

För 2025 är minimibeloppet för ensamstående ca 6 185 kr/mån (kan variera något per kommun). Det kan höjas om t.ex. maten kostar extra på särskilt boende.

När en person bor på särskilt boende (t.ex. äldreboende) ingår ofta måltider i boendet, men de är inte gratis – man betalar en fast summa varje månad,

Samtidigt ingår mat redan i det så kallade minimibeloppet (ca 6 185 kr), som enligt lag ska täcka mat, hygien, kläder, telefon, fritid m.m. – alltså vanliga levnadskostnader för en person som bor hemma.

Men på ett äldreboende kan du inte påverka matkostnaden själv – du måste ofta betala ett fast matabonnemang. Därför höjer kommunen ibland förbehållsbeloppet (alltså det du ska ha rätt att leva på) för att du inte ska förlora ekonomiskt på att flytta till boendet. Vi räknar så här (enligt schablon):

Justering för matkostnad på särskilt boende:

• 2 000 kr (exempelvärde – ofta mellan 2 000–2 500 kr)

Totalt minimibelopp:
= 6 185 kr + 2 000 kr = 8 185 kr

2. Lägg till bostadskostnaden

• Hyra: 9 000 kr

Steg 2: Förbehållsbeloppet (vad den äldre ska ha kvar)

= Minimibelopp + Bostadskostnad
= 8 185 kr + 9 000 kr = 17 185 kr

Steg 3: Jämför med inkomsten

• Pension: 14 000 kr

Eftersom inkomsten (14 000 kr) är lägre än förbehållsbeloppet (17 185 kr), så får kommunen inte ta ut någon omsorgsavgift alls.

Den äldre ska inte betala någon omsorgsavgift, eftersom pensionen är lägre än vad hen har rätt att ha kvar (förbehållsbeloppet). 

Kan vi söka bidrag?

Ja, om pensionen är låg kan man ansöka om:

• Bostadstillägg för pensionärer (BTP) via Pensionsmyndigheten. Detta täcker en del av boendekostnaden (hyra + viss del av omsorgsavgifter).
  

• Försörjningsstöd (socialbidrag) kan i undantagsfall ges om pensionen och bostadstillägget inte räcker. Du vänder dig till socialtjänsten. De kommer att behöva göra en noggrann utredning av din ekonomi, vilket inkluderar:

• Inkomster, såsom pension, bostadstillägg eller andra stöd.

• Tillgångar, som bankkonton, fastigheter, aktier eller annan.

• Kostnader för boende, mat, mediciner och andra nöd.

• Utgifter för hjälp i hemmet eller boende.

• Avgiftsreducering: Kommunen beräknar avgiften utifrån inkomst. Finns det låg pension kan omsorgsavgiften reduceras kraftigt eller bli noll.

Vi har fått nej från kommunen - kan vi överklaga?

Ja, alla biståndsbeslut kan överklagas till Förvaltningsrätten.

Så här gör du:

1. Begär ett skriftligt beslut från biståndshandläggaren om ni inte redan fått det.

2. Skriv en överklagan (enkelt formulerad går bra) där ni beskriver varför ni anser att din förälder har behov av äldreboende.

3. Lämna eller skicka överklagan till kommunen (inte direkt till domstolen).

4. Kommunen är skyldig att vidarebefordra den till förvaltningsrätten.

5. Överklagan ska lämnas in inom tre veckor från den dag ni fick beslutet.

Tips:

• Ge konkreta exempel på oro, ångest, fall. Situationer och tillstånd som inte kan tillgodoses genom hemtjänst.

• Ta gärna hjälp av t.ex. en kurator, anhörigstödjare eller kommunens äldreombudsman om ni känner er osäkra.

• Bifoga läkarintyg.

• Visa på att skälig levnadsnivå inte uppfyllde enligt lagen om den äldre personen inte får flytta till äldreboende.

• Tänk på att för äldre personer, särskilt över 90 år, kan livet förändras snabbt. Synen kan bli sämre, balansen försämras och oron kan öka. Därför är det viktigt att förstå att vad som är rätt hjälp en vecka eller en månad sedan kanske inte längre stämmer, eftersom nya fakta kan komma hela tiden. När man söker om hjälp eller gör en överklagan, är det ofta bara dessa nya fakta som är avgörande – till exempel att de äldre personerna har svårare att ta sig mellan rummen, att synen blivit mycket sämre, eller att oron ökar för att bli ensam. Även om det bara gått en månad sedan det första beslutet, kan situationen ha förändrats så mycket att det är dags att ompröva och att bevilja mer stöd.