Det är bra att veta att det inte är exakt samma villkor i hela Sverige – även om grunderna är lika, så finns det vissa skillnader beroende på vilken kommun eller region du bor i. 

Gemensamma nationella grunder:

Färdtjänst regleras i färdtjänstlagen (1997:736), och enligt den har man rätt till färdtjänst om:

• Ha en varaktig funktionsnedsättning
  – Det vill säga en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning som varar i minst tre månader.

• Ha väsentliga svårigheter att resa med allmänna kommunikationer
  – Det kan bero på t.ex. nedsatt rörelseförmåga, synnedsättning, kognitiva svårigheter eller psykiska besvär.

• Inte kunna resa med kollektivtrafik – ens med hjälpmedel eller ledsagare.

• Vara folkbokförd i kommunen eller regionen du söker i
  – I vissa fall kan undantag göras om du t.ex. är tillfälligt boende.

Vad som kan skilja sig lokalt: 

• Vem som beslutar,

• vissa kommuner söker man via biståndshandläggare, i andra skickar man själv in till en färdtjänst enheten eller via e-tjänst, 

• Vilken typ av resor som beviljas, 

• Avgiften för färdtjänstresor och villkor för medresenärer kan variera ganska mycket mellan olika kommuner och regioner.

Så här kan det gå till: 

1. Kontakta biståndshandläggaren
   Om personen redan har hemtjänst så kan biståndshandläggaren hjälpa till med ansökan om färdtjänst.

2. Krav på läkarintyg vid ansökan om färdtjänst är vanligt förekommande, men vissa kommuner kan ha undantag eller förenklade processer för äldre personer. Det är därför bra att kontakta din hemkommun för att få exakt information om vad som gäller i ditt specifika fall.

3. Om läkarintyg krävs får det inte vara äldre än 3 månader.

4. Beslutet fattas av kommunens handläggare eller regionens färdtjänst enhet efter en prövning av dina individuella behov.

5. Färdtjänstkort
   Om ansökan beviljas får den äldre personen  ett färdtjänstkort hemskickat, som hen använder vid resor. 

Tänk på att varje region i Sverige har egna regler, rutiner och kontaktvägar.

Sjukresor är till för dig som har medicinska skäl att inte resa på vanligt sätt till vård.Men vad som räknas som medicinska skäl, vilka färdmedel som godkänns och hur du söker varierar från region till region. En sjukresa är en resa mellan hemmet och en vårdgivare . Det är den behandlande vårdgivaren som bedömer om din anhörige har rätt till sjukresa och vilket färdsätt som är lämpligt, baserat på hens medicinska behov.

Om din anhörige behöver hjälp under resan, kan personen ansöka om att ta med en ledsagare utan extra kostnad.Ledsagaren ska kunna hjälpa till under hela resan, besöket hos vårdgivaren och får inte själv ha behov av hjälp. För att ansöka om att ta med en ledsagare, behöver ni fylla i en särskild blankett och skicka den till färdtjänsten.

Vid sjukresor betalar man en egenavgift per resa. Beloppet kan variera beroende på färdsätt och andra faktorer. Det finns ett högkostnadsskydd som innebär att man inte behöver betala mer än ett visst belopp under en 12-månadersperiod.

Så här kan det gå till: 

1. Kontakta vårdpersonalen eller mottagningen där du har en bokad tid. De vet om just din region kräver att vårdgivaren skriver ett intyg för sjukresa.

   Sök på din regions namn + "sjukresor" på t.ex. 1177.se eller regionens webbplats. Där finns information om:

   • Vem som har rätt till sjukresa

   • Hur man bokar

   • Vilken egenavgift som gäller

2. Kontakta och boka ledsagare.

3. Tänk på att boka resa och ledsagare i god tid.

• Promenadhjälp: vardagsmotion och trygghet nära hemmet.

• Ledsagning: hjälp att ta sig till specifika platser, som vårdcentralen eller affären
  Båda kräver beslut men kan ibland kombineras eller ingå i hemtjänsten.

Beslut om ledsagning eller promenadhjälp för en äldre person fattas av kommunens biståndshandläggare. 

Börja med att prata med den personal som utför hemtjänsten. Ibland kan missförstånd eller problem lösas genom en öppen dialog.Om problemet kvarstår, vänd dig till den ansvariga chefen för hemtjänsten eller till biståndshandläggaren i kommunen. De har ansvar för att följa upp och säkerställa att hjälpen fungerar som den ska.

De flesta kommuner har rutiner för att ta emot klagomål. Du kan oftast lämna in klagomål via kommunens webbplats, per telefon eller skriftligen. Kommunen är skyldig att ta emot och utreda klagomål på socialtjänsten. Du kan även överklaga till förvaltningsrätten. Läs mer om hur du kan överklaga här

JA, i vissa kommuner är det möjligt – genom "tidsstyrd hemtjänst" eller "tidsbank".

• I vissa kommuner får den äldre en total tidsram (t.ex. 4 timmar/vecka) där man kan själv eller tillsammans med personalen bestämma vad tiden används till, inom vissa ramar.

• Då kan man ofta byta en planerad insats (som handling) mot en annan (som promenad), om behovet bedöms lika stort och det sker med godkännande från ansvarig personal.

NEJ I andra kommuner krävs ny biståndsprövning

• Om kommunen inte arbetar med flexibel hemtjänst måste ändringar av insatser göras via en ny kontakt med biståndshandläggaren.

• Då görs en omprövning av beslutet, där ni förklarar att ni hellre vill ha promenad än handling.

När en person flyttar till ett äldreboende men fortfarande har kostnader för sin tidigare bostad (som hyra, avgift eller lån), så kan det uppstå en situation med dubbla boendekostnader. 

Många kommuner erbjuder möjligheten att få tillfälligt reducerad avgift för äldreboendet om man har dubbla boendekostnader.

• Exempel från Stockholms stad: Om den äldre har har dubbla boendekostnader kan hon få tillfälligt nedsatt avgift för vård- och omsorgsboendet. Detta gäller om hon fortsatt ska betala hyra eller avgift under hyreskontraktets uppsägningstid eller till bostaden hunnit säljas. Hon måste kunna styrka att hon har för avsikt att säga upp eller sälja bostaden hon flyttar från. 

• Exempel från andra kommuner: I vissa kommuner, som Partille, kan man få jämkning av lägsta hyran för maximalt tre månader vid dubbla boendekostnader. Detta gäller endast vid flytt till särskilt boende.

• Ansökan: Kontakta kommunens avgiftshandläggare eller biståndshandläggare för att få information om hur du ansöker om avgiftsreducering. De kan ge dig rätt blanketter och vägledning i processen.

• Förbered dokumentation: Samla in nödvändiga dokument som visar på dubbla boendekostnader, såsom hyresavtal, avgiftsavier och intyg om försäljning eller uppsägning av tidigare bostad

För att kunna få ersättning:

• Personen måste vara pensionär (ålderspension eller sjukersättning).

• Den tidigare bostaden ska vara på väg att lämnas eller säljas.

• Den dubbla kostnaden ska vara tillfällig, vanligen högst i 3 månader.

• Det måste finnas kostnader kvar för tidigare bostad (t.ex. hyra, lån, avgifter, el).

Ja, det är ofta en god idé att teckna en hemförsäkring, som täcker:

• Egendomsskydd: För att skydda personliga ägodelar som tas med till boendet.

• Ansvarsskydd: Om något händer som hon blir ansvarig för, t.ex. en olycka eller skada på någon annans egendom.

• Rättsskydd och överfallsskydd: Ingår ofta i hemförsäkringar och kan vara värdefulla.

• Vissa försäkringsbolag erbjuder specialanpassade hemförsäkringar för boende på särskilt boende (äldreboenden).

Om den äldre inte redan har en olycksfallsförsäkring kan det vara aktuellt, särskilt om det finns risk för fall eller andra olyckor. En sådan försäkring kan ge ersättning vid skador, vård eller rehabilitering.

Ja – den boende betalar själv för personliga hygienartiklar.

Det är den äldre personen som bor på äldreboendet som själv ansvarar för att köpa och betala för sina egna hygienartiklar, precis som när man bor hemma.

Oavsett om personen bor hemma eller på ett äldreboende gäller samma regler:

Den äldre personen står själv för kostnaden för sina läkemedel upp till högkostnadsskyddet. Det gäller receptbelagda mediciner, inklusive vätskeersättning (om den är medicinskt ordinerad).

Äldreboendet står för:Personal som hanterar och delar ut medicin (enligt ordination). Läkarkontakt och sjuksköterska via kommunal hälso- och sjukvård.

Primär kontakt:

• Biståndshandläggaren i kommunen – ansvarar för alla beslut kring äldreboende och hemtjänst.

• Kommunens äldreomsorgsenhet – kan ge information om boenden, avgifter, matkostnader, hjälpmedel m.m.

• Ibland finns även anhörigstöd i kommunen – särskilda kontaktpersoner som hjälper anhöriga att navigera systemet.

Tips: Många kommuner erbjuder också kostnadsfri budget- och skuldrådgivning för att räkna på ekonomin inför flytt till äldreboende.