Här följer konkreta exempel på överklagande:

Avslag på personlig omvårdnad: En kvinna ansökte om utökad hemtjänst, bl.a. hjälp vid toalettbesök och mer assistans med av- och påklädning. Stadsdelsnämnden avslog med motiveringen att behovet inte var styrkt; man menade att hon klarade sig med befintlig hjälp. Förvaltningsrätten gick på kommunens linje och ansåg att utredningen inte tydde på att hon behövde mer assistans för att upprätthålla skälig levnadsnivå. Kammarrätten gjorde dock en annan bedömning. Utifrån läkarintyg, ADL-bedömning och hemtjänstens journal konstaterade kammarrätten att kvinnan faktiskt hade det hjälpbehov hon angett. Särskilt behovet av toaletthjälp ansågs väl dokumenterat och nödvändigt för en skälig livsföring – utan sådan hjälp kunde hon inte klara toalettbesök på egen hand. Kammarrätten fann således att hon hade rätt till bistånd för hjälp med toalettbesök för att uppnå skälig levnadsnivå.  Även behovet av hjälp med avklädning på kvällen beviljades, då domstolen påpekade att kommunen redan medgett hjälp med påklädning på morgonen – det fanns ingen rimlig grund att neka motsvarande hjälp vid dagens slut. Däremot delade kammarrätten förvaltningsrättens bedömning i vissa andra delar – kvinnan fick inte utökad hjälp med t.ex. matlagning eller längre tid för dusch utöver vad kommunen beslutat.

Fallet illustrerar hur domstolen prövar om varje enskild insatsnivå är tillräcklig: i det här fallet ansågs grundläggande hygien och på-/avklädning vara oumbärliga för en rimlig levnadsnivå, medan färdiglagad mat ansågs acceptabelt trots hennes önskemål om hemlagat.

Tidsramar och verkställighet: Ofta handlar tvister inte bara om vilka typer av insatser som ges, utan också om hur mycket eller hur ofta. Domstolarna kan i sina domar precisera omfattningen, till exempel att städning ska utföras ett visst antal gånger per månad eller att duschhjälp ska ges ett visst antal gånger per vecka. I fallet ovan argumenterade kvinnan även att den tid kommunen avsatt för varje duschtillfälle var otillräcklig – hon menade att sådant inte enbart är en verkställighetsfråga för utföraren, utan något som bör kunna prövas rättsligt. Kammarrätten tog dock inte upp just duschtidens längd i sin domslut (den lämnades oförändrad. Generellt gäller att domstolen kan gå in på detaljer om det krävs för att den äldre verkligen ska få den nivå av omsorg som anses skälig. Som en studie noterar lämnar domstolarna sällan stort utrymme åt kommunen vid verkställigheten när de ändrar ett beslut – domen innehåller oftast tydliga besked om vilken typ av insats, samt hur ofta den ska ske

Överklagade fall om särskilt boende – rätten att få flytta.

Rätten till särskilt boende (äldreboende/vård- och omsorgsboende) är en av de mest omdiskuterade frågorna kopplade till skälig levnadsnivå. För att beviljas särskilt boende kräver många kommuner att den äldre har mycket omfattande omsorgsbehov som inte kan tillgodoses i det egna hemmet ens med hemtjänst och andra insatser.

Domstolspraxis har utvecklat viktiga principer: I rättsfallet RÅ 2007 ref. 86 slog Regeringsrätten fast att en 90-årig kvinna med vissa fysiska besvär och upplevelser av otrygghet och social isolering inte var tillförsäkrad en skälig levnadsnivå enbart med hemtjänst i hemmet. Hon hade därmed rätt till bistånd i form av särskilt boende, även om hon inte var medicinskt “totalt beroende”. Domstolen betonade att faktorer som otrygghet, ensamhet och den äldres egen önskan måste beaktas vid helhetsbedömningen – inte enbart rent fysiska behov. Det krävs inte att alla andra insatser först prövats och misslyckats; om en samlad bedömning visar att kvarboende inte längre ger en skälig levnadsnivå, kan särskilt boende beviljas direkt. Även Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har senare hänvisat till detta avgörande. Trots dessa prejudikat finns många fall där kommunens restriktiva bedömning har stått sig i domstol. Ett typiskt scenario är att en äldre ansöker om särskilt boende på grund av otrygghet, ensamhet eller ökande omsorgsbehov, men kommunen avslår med hänvisning till att hemtjänst och andra åtgärder räcker.